Politikernas konstitution — eller folkets? Men hur passar detta med att den offentliga makten utövas av lagstiftaren? Varken riksdag eller regering är strängt bundna av konstitutionen och Sverige tillhör de demokratier som oftast ändrar sina grundlagar. Den deskriptiva ambitionen, ändringsproceduren och andra särdrag för närmast konstitutionen till politikernas egen ordningsstadga. Principen om folksuveräniteten kan bättre förverkligas om folket kan utkräva ansvar av de styrande, majoriteten främst styr genom generella rättsregler och oberoende institutioner ser till att reglerna håller sig inom konstitutionens gränser.
Riksdagsordningen — nästan en grundlag Sverige har fyra grundlagar: regeringsformen, successionsordningen, tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen. Dessutom finns riksdagsordningen, som är ett mellanting mellan grundlag och vanlig lag. Regeringsformen är den mest grundläggande av våra fyra grundlagar. Regeringsformen beskriver hur landet ska styras och skyddet för alla medborgares fri- och rättigheter. Tryckfrihetsförordningen säger att vi fritt och ocensurerat får ge ut böcker, tidningar och andra tryckta skrifter. Tryckfrihetsförordningen ger också alla medborgare rätt att ta del av dokument hos myndigheter och domstolar. Yttrandefrihetsgrundlagen skyddar rätten att sända radio och tv och att publicera texter, bilder och filmer på internet.